TheMainCore

Ja nu var årets påsk överstökad igen. Den kommer och den går och allt som händer är att man får ont i magen av allt man äter, företrädelsevis ägg. Många ägg. Ugh. Nåväl, påsken firades i enlighet med traditionerna med tjocka släkten i Småland. Resan upp tog de sedvanliga 3 timmarna, men den resan har blivit mycket trevligare i och med V70ins inträde i familjen. Skööna säten. Nåväl. Första anhalten var som vanligt mormor, där vi åt. Sen kom vi till farmor där vi alltid sover. Och där åt vi också. Överlag blev det vääldigt mycket mat!

Det var kul att hälsa på farmor nu, ty hon har blivit med katt, mer eller mindre ofrivilligt. Katten kom till henne en kall vinterdag och tiggde mat, hon var tunn som ett svältoffer från valfritt U-land men kelen för att vara en strykkatt. Grannen 2 hus bort hade spolat vatten på henne, men farmor gav henne mat och mjölk. Efter ett tag blev hon mer eller mindre hemmastad, men fick inte komma in, så istället fick hon en liten koja byggd av en kartong fodrad med filtar och kuddar. Det är nog den första kattkoja jag sett, det ser ganska sött ut. Nu bor katten med farmor och tanten mittemot, dit hon går om hon inte gillar maten som farmor ger. Farmor döpte henne till det, antar jag, ganska ovanliga namnet Hulda Karlsson. Fint tycker jag, och ganska passande, på denna nu tämligen runda katten. Ett lyckligt slut på en saga som kunde ha slutat illa för den lilla damen.





En bild jag är riktigt nöjd med faktist. Hon lystes upp av mattan, och ljuset var precis rätt.

På lördagskvällen åkte vi till faster Anki (Ann-Kristin) och farbror Lars-Gunnar där även kusin Magnus och hans fästmö Sara var på besök. Påskbordet bar stora likheter med julbordet några månader tidigare, men jag klagar inte. Anki är en mästare i köket och även om man inte orkar ta om, så gör man det, minst två gånger. Om man inte heter Mange förståss, för då tar man om minst tre gånger, och några efterrätter på det. Efter maten delade Mange med sig av sina träningsråd (han är huvudman på ett gym i Kalmar) nyttigt.. om man tar råden och delar dem med 10 ungefär. Närvarande hela kvällen var också Tor, Magnus o Saras pittbull. Måste erkänna att hur snäll och vältränad han än är, så är det ganska läskigt. Han inte kanske inte så stor, men fan så muskulös! Och käftarna.. aje att bli biten. "men han biiits inte. Om du inte vill skada oss förståss, eller kommer springande, för då jävlar!" Men han är ganska söt ändå, när han är bakom en glasdörr. När han såg att vi skulle äta gick "VOV VOV SNAAARL GRRR" till "GNYY YNK GNYYYYY" han lät som en litenliten valp med tagg i tassen. När jag skaffar hund får det bli antingen dvärgtax, dvärgpudel eller jack russell, inget som är starkare än jag själv i alla fall!

Faarligt söt ^^

Haha, söt                          w00t?                               Aaaw,                           och en sekund senare...

"Men han ääär snäll!"

På söndagen blev det dags att fara hem, men först stannade vi till hos farbror Bosse och moster Monica i Kristvallabrunn. Och där, gissa vad, åt vi! Bland annat en mycket god chokladtårta. Undrans hur mycket jag gått upp? Vi gick runt lite i mors gamla hemtrakter också, det var trevligt att få se ställena där hon badade som liten och strövade runt. Kristvallabrunn är verkligen ett riktigt barna i Bullerbyn-samhälle, med böljande steniga slätter, djupa skogar, forsande floder, små blanka gölar, röda trähus och underbara skogsstigar. Underbart. Hälsade på mormor en sista gång också, hon ville såå gärna bjuda på något att äta.. men så bidde det inte. Vad är det med denna stora fetisch att bjuda på mat som gamla alltid håller på med! Så ska jag ALDRIG bli. Så det så. Men usch, är lite orolig för henne, hon börjar bli gammal, och det märks. Nåja. Hoppas det håller ihop så länge som möjligt!

Och nu är jag hemma i ett soligt Skåne. Ska tydligen bli uppåt 20 grader framåt veckan! Småland bra, Men Skåne bäst!